tisdag 17 april 2018

BÖCKER KAN BERIKAS SJUTTONDE BOKKLUBBSTRÄFF: STANNA HOS MIG AV AYÒBÁMI ADÉBÁYÒ

Äntligen bokklubbsdags igen! Jag är så glad att vi kunde skjuta på träffen en vecka för nu har jag hunnit läsa klar. Om cirka en timme, ikväll klockan 20.30 "ses" vi men jag lägger upp inlägget redan nu för man vet ju aldrig hur det går med nattning osv. Den här gången ska vi diskutera Ayòbámi Adébáyòs bok Stanna hos mig som kom ut 2017.

Här är frågorna:
  1. Vad tyckte du om boken? 
  2. Karaktärerna i boken. Vad tycker du om huvudpersonerna? Vad är det hos dem som du gillar/ogillar? Vilka drivkrafter ligger bakom deras agerande? 
  3. Bokens teman. Vad tycker du att boken handlar om? Vilka teman tar boken upp? Finns det några underteman? 
  4. Författarens syfte med boken. Varför har författaren skrivit den här boken? Är boken trovärdig? 
  5. Språket. Vad tycker du om språket i boken? Har du en favoritmening och/eller stycke? 
  6. Mottagandet. Vilka känslor väckte boken hos dig? Vad var det bästa och det sämsta med den? Hur relaterar du till boken? 
  7. Ditt slutbetyg. Vad vill du ge boken för betyg på en skala mellan 1 och 5? Är det en bok du skulle rekommendera?
xoxo

60 kommentarer:

  1. NU har klockan slagit så då kan jag börja ;)

    Jag gillade den här boken jättemycket. Det fanns så många intressanta karaktären och historien var intressant. Uppskattade verkligen att läsa om en annan kultur, som både liknar vår men ändå är så himla olika. Har insett att jag måste bli bättre på att läsa mer icke-västerländskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag med. Är så glad att mina senaste böcker varit just såna. Det berikar. Och i det här fallet kände att jag stundtals faktiskt var i Nigeria (och det beskrevs på ett sätt som jag inte tidigare läst om landet). Allra mest tyckte jag om sagorna som karaktärerna berättade för sina barn.

      Radera
    2. Håller med! Väldigt intressant och så bra berättat, jag kände verkligen med karaktärerna!

      Radera
  2. Vad jag tyckte om med boken: språket, miljö- och karaktärsbeskrivningarna, temat och historien.
    Vad jag inte tyckte om: barn som dog.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh nej, det gillade inte jag heller.. Och jag har inte ens barn som kan dö. Men kunde ändå sätta mig in i hennes förtvivlan och hur hon vägrar älska det tredje barnet men sedan inser att det är precis det hon gör i alla fall.

      Radera
    2. Håller med dig till fullo! Så himla orättvist att de skulle dö!

      Radera
    3. Passagerna med döden skummade jag faktiskt förbi för det blev för jobbigt för mitt blödande hjärta. Men det blev ändå inte FÖR mycket. Kanske för att hon alltid tog oss vidare. Och det tredje barnet - håller med och förstår dig precis.

      Radera
    4. Jag instämmer också i att det var hjärtskärande när barnen dog. Vilken fruktansvärd ångest att ens efterlängtade barn dör och att man inte ens får veta om var det begravs! Det fanns så mycket vidskepelse och traditioner som inte tillät karaktärerna att göra sina egna val eller ens känna sina egna känslor...

      Radera
    5. Ja HERREGUD vad det var sjukt. Att inte få veta var de var begravda. Och den här saken som hon beskrev så hjärtskärande: att ingen annan sörjde. Att det kom färre människor för att fira det andra barnet osv.

      Radera
  3. Kan inte vara med så länge men vill bara flika in att jag älskade boken!

    Så mycket känslor och så hjärtekrossande på så många sätt. Tacksam för att slippa den nivån på barnhets från familj etc.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det vill jag lova. Även om barntjat kan förekomma i vår kultur också så behöver barnlösa par i alla fall aldrig "bjuda in" en tredje person i äktenskapet för att "lösa det".

      Radera
    2. Eller att det förväntas att man ska skaffa lite fler fruar för att lösa det. Men det var kanske det du menade?

      Radera
    3. Ja precis. Jag tänkte på den andra frun. Brorsan kändes ju bara som en väldigt dum nödlösning för att rädda hans manlighet.

      Radera
  4. Så många formuleringar som jag har fotat av med mobilen för att spara och läsa om igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan du dela med dig av ett exempel kanske? :)

      Radera
    2. Egentligen är det rätt genomgående. Det finns fina formuleringar på varje sida nästan. Hon är dessutom en liknelsernas mästarinna. Tex: "Jag skulle inte må bättre på väldigt länge. Jag höll redan på att lösas upp, likt en hastigt knuten scarf som lossnar och hamnar på marken innan bäraren hunnit märka något."

      Radera
    3. Jag önskar att jag skrivit ner vissa uttryck/meningar/stycken för språket var så vackert och ibland var formuleringarna helt klockrena (och vackra!)! Nu minns jag inte längre något specifikt exempel men när jag läste boken stannade jag flera gånger upp och "smakade" på språket. Underbart välskriven bok, tycker jag! Stort tack till både författaren och översättaren för en fin läsupplevelse! :)

      Radera
    4. Verkligen. Så var det för mig med, att jag stannade upp och smakade på orden. Nu var min läsning lite forcerad så jag är nästan lite sugen på att läsa den igen. Kanske i sommar?

      Radera
    5. Jag känner också att en omläsning nog är bra i framtiden. Nu var jag så nyfiken på att få veta hur det skulle gå att jag hade lite bråttom när jag läste. Så även om språket var fint kände jag att jag stressade lite vid läsningen.

      Radera
    6. Borde nog ha läst istället för att lyssna. Jag hade lite svårt för perspektivbytena och upplevde inte att språket stack ut. Får ta den i pappersform i sommar!

      Radera
    7. Och inläsningen hade ju kunnat göras så elegant! - med två olika röster ... jaja, så tänker den här gamla radioproducenten :)))

      Radera
    8. Sidorspår men på svenska har jag knappt lyssnat på någon bok som lästs in av olika personer. När jag lyssnar på engelska ljudböcker är det supervanligt när det handlar om fler perspektiv. Vilket jag upplever både positivt och negativt.

      Radera
  5. Angående Akins impotens. Misstänkte ni att det var hans fel att de inte fick barn? För det gjorde jag tidigt, eftersom det kändes som en bra plottvist. Kunde dock känna att så mycket av Yejides olycka kunde löst sig om hon haft ordentliga kvinnliga förebilder och vänner som ung. Då hade hon nog inte köpt Akins svammel om att "en del blir inte så där hårda utan de kan vara mjuka också"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag trodde, som jag skrev, att han var gay. Jag hade ju med mig min egen erfarenhet av barnlöshet in i läsningen och tog för givet att man också i den här utredningen (som dom väl gjorde) hade kontrollerat hans spermakvalitet. Men hans enda "undersökning" tycks ju ha varit att fråga om hur han tyckte att deras sexliv var.

      Radera
    2. Ja det förstår jag att du hade.
      Jag misstänkte faktiskt redan där att han inte undersöktes så noga. Det lät ju mer som att de tog honom på orden och även om han undersöktes tänkte jag att han mörkade svaren för sin fru. För att behålla sin manlighet.

      Radera
    3. Akins gick ju på någon typ av klinik där han träffade en urolog men han verkade inte göra några framsteg. Antar att det inte var så vanligt med olika typer av fertilitetsbehandlingar i 80-talets Nigeria... Om man inte räknar alla galna, vidskepliga sådana... Jag trodde allvarligt att Yejide skulle utsättas för en massvåldtäkt när hon ensam och försvagad gick upp på ett berg för att få "hjälp" att bli gravid...

      Radera
    4. Så läste/tolkade jag också den händelsen. Oerhört obehagligt och kusligt skrivet. Och sen var det ju lika hjärtskärande att läsa om hur hon dansade med den där geten och sedan blev skengravid.

      Radera
    5. Det var ju nästan bara kusligt. Jag kan förstå att hon tog till okonventionella metoder. Det känns som en rätt accepterad sak i Nigeria ändå, att de gamla traditionerna till viss del lever kvar. Men att hon sedan var så övertygad om att det lyckat när inget annat gjort det. Fram till dess hade hon verkat så förnuftig. Men det var först då jag verkligen förstod hur mycket barnlösheten påverkade henne.

      Radera
  6. Jag tyckte också om själva plot twisten. Att det tog så lång tid innan vi fick veta vad det var som låg bakom hennes barnlöshet och sedan otrohet. Jag trodde att det var något annat (att A var homosexuell).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hade varit en annan twist ja. Fast jag tänker att de ju ändå borde haft sex då? För annars hade ju Yejide uppenbart förstått varför det inte blev barn. Fast det gjorde hon ju uppenbarligen inte riktigt nu ändå. Så kanske inte förresten.

      Radera
    2. Jag tänkte, inte öppen gay isf, vet inte om homosexualitet är laglig i Nigeria? Men tänkte att när han åkte iväg på sina resor/jobbade sent/etc så var det för att i smyg träffa män.

      Radera
    3. Efter en snabb googling så verkar det inte vara okej att vara homosexuell i Nigeria. 1 procent av befolkningen tycker att det ska vara tillåtet. EN PROCENT! Men, detta är ju bara ett sidospår.

      Radera
    4. Antagligen inte känns det som. I alla fall inte på den tiden.
      Såklart! Jag tänkte inte ens den tanken. Kanske för att vi fått läsa så mycket om hur blixtförälskad han blev i sin fru.

      Radera
  7. Jag måste börja med att säga att jag blev glad när jag såg att vi skulle läsa denna bok eftersom jag precis av ren nyfikenhet klickat hem den från årets bokrea. Perfect timing! Det var spännande att läsa en bok skriven av en ung nigeriansk kvinna. Snabbt sögs jag in i berättelsen som var humoristisk och sorglig på samma gång. Boken bjöd överlag på fantastisk läsning! Det var svårt att lägga den ifrån sig men jag upptäckte ibland att jag läste den så snabbt att det ibland tog en stund innan jag märkte att texten bytt perspektiv då den växlade mellan att utgå från kvinnans och mannens synvinkel. Jag ger boken fyra stjärnor av fem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstod inte heller ibland när de bytte perspektiv. Kunde komma ända till nästa sida innan jag plötsligt tyckte att saker inte stämde och insåg att berättarrösten var ny.

      Radera
  8. Tänker lite på kvinnornas situation och position i Nigeria vid den här tiden. Den andra frun som blev mördad (eller om det var ett dråp?). Det verkar ju inte som det fick några direkta konsekvenser, ingen polisutredning eller så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dråp tänker jag? Gjorde i stundens hetta? Men jag är inte så bevandrad med den delen av lagen så jag vet inte.
      Nej, men det avfärdades väl rätt snabbt som en olycka? Fast här hade det nog utretts lite mer känns det som.

      Radera
    2. Jag uppfattade att hennes död var en olyckshändelse även om det fanns mycket undertryckta känslor hos Akin som kan ha bidragit till händelseförloppet. Kvinnorna verkade mest värderas utifrån sin förmåga att föda barn och ta hand om sin man...

      Radera
    3. Ja, alltså det enda vi vet om hennes död var att dom båda var väldigt berusade och att hon hade avslöjat hans impotens. Sen minns han det som att han råkade knuffa till henne lite. Hmmmm

      Radera
    4. Nu hoppar jag också in här - bättre sent än aldrig. Det tänkte jag också på. Detsamma gällde i och för sig även misshandeln av brodern. Det ska nog "lösas inom familjen".

      Radera
    5. Jag uppfattade egentligen inte att Akin var "avslöjad" utan istället att hon försökte provocera honom till att ha sex med henne för att bevisa sin manlighet. Hon hade ju rätt att hon förtjänade "mer". Det känns ju ganska avlägset i vår kultur att tänka på månggifte men såklart ansåg hon att hon hade rätt till sin del av "sin" man... Nästan allt verkade lösas inom familjen eller närsamhället. När Yejides hårsalong blev utpressad gick familjerna i området ihop och försökte ordna skydd mot utpressarna. Lite "vilda västern"...

      Radera
    6. Fast han blev väl avslöjad av henne? Hon sa väl något i stil med att hon visste om hans hemlighet. Anledningen att han inte kunde lura henne var ju att hon legat med andra innan och därmed visste exakt hur det skulle vara. Det hade inte Yejide och köpte därför "hans konster" som den andra frun sa.

      Radera
    7. Jo, hon avslöjar honom där i alkoholdimman i trappan på väg upp till övervåningen. Frågar honom om hans penis som aldrig varit styv osv. Och då försöker han lägga sin hand över hennes mun, hon snubblar och ramlar ner för trappan.

      Radera
  9. En bok som man inte kunde sluta läsa. Men lite frustrerande med deras indirekta sätt att (icke) kommunicera med varandra. Tänk om dom i stället hade pratat öppet om sina problem...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Akin och Yejide verkade ju från början vara ovanligt öppna mot varandra och diskutera allt möjligt (som politik, känslor inför släkt, traditioner och (delvis) sin längtan efter barn). Jag uppfattade att Akin stöttade Yejide i hennes karriär och (halvt) respekterade hennes önskan att inte bli en av flera fruar... Det blev ju sällan riktigt som de tänkt sig och släkten/traditionerna hade stor påverkan på dem både i praktiken och på ett undermedvetet plan som hindrade dem från att leva det liv de själva ville. Yejide blev ju faktiskt "galen" på grund av pressen att få barn...

      Radera
  10. Jag tänkte lite på en del problem som jag hade med att läsa om en annan kultur. Nämligen att jag hade lite svårt att veta om vissa saker var normala eller inte. Exempelvis Yejides jobbiga svärmor. Var det en normal sak att hon styr och ställer så mycket i sin sons liv, eller är hon extra jobbig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Yejide verkade älska sin svärmor nästan som den mor hon aldrig haft innan det blev "problem". Själv uppfattade jag att Yejide var väldigt ensam då hon fått växa upp utan sin egen mamma. Jag tror mammornas makt över barnen låg i att de inte hade makt inom något annat område än just barnuppfostran. Kvinnorna var de som offrade allt för att ge sina barn en bättre framtid samtidigt som de höll stenhårt på traditioner och vidskepelse. Det var ju helt galna hierarkier och maktspel inom familjerna...

      Radera
    2. Ah, klokt tänkt. Jag köpte bara allt rakt av. Tänkte att jag fick inblick i ett annat sätt att leva, en inblick i den Nigerianska kulturen. Sen kan jag tänka mig att det även där finns grader av hur gammaldags, skrockfulla, bakåtsträvande - eller - progressiva och moderna människorna är.

      Radera
    3. Jag tänkte också lite i de banorna, att hon kanske bjöd in svärmodern på ett annat sätt just på grund av det. Det verkar lite som att Yejide och hennes generation också växte upp i en tid där det sker förändringar i förväntningar och tradition, vilket säkert kan ha bidragit.

      Radera
    4. Samtidigt finns ju samhälls- kulturutvecklingen där: med universitetsstudier och eget företagande (visserligen traditionellt kvinnligt) parallellt med de gamla traditionerna och konstiga skrockfulla sanningar (som att hon bara kunde föda redan fördömda barn) eller det här med att ha flera fruar. Men när Yeijide bara lämnade allt så var det ju ändå ett alternativ för henne: hon verkar ju ha klarat sig bra?

      Radera
    5. Vi fick inte veta så mycket om hennes liv efter att hon lämnat sin man tycker jag. Men eftersom hon till och med har chaufför så måste det ha gått bra för henne. Hon var både företagsam och smart så förutsättningarna fanns ju.

      Radera
  11. Jag smiter nu för jag har småbarn som pockar på uppmärksamhet... Kollar in sen imorgon hur diskussionen fortlöpte. Tack för ett trevligt samtal om en bra bok!

    SvaraRadera
  12. Det är snart dags att runda av för mig med. Men jag har en en sak till att fråga först. Ändrades er bild av Akin genom bokens gång? För det gjorde den verkligen för mig. I början älskade jag honom för han verkade så kärleksfull och mån om Yejide och hennes åsikter. Men sedan när allt började hända så kände jag att jag bara började tycka sämre och sämre om honom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mina känslor för honom är väldigt dubbla. Jag föraktar honom för hur han behandlade henne, att han inte berättade, att han drev henne till galenskapen. Samtidigt tänker jag att han inte hade så hemskt många val? Och att han aldrig slutade att älska henne. Sen, hur han tog hand om sin dotter och hur lyhörd han var för dotterns velande i att ta kontakt med sin mamma osv - allt som sker i den sista delen ... jo, jag tycker nog om honom till slut.

      Radera
    2. Jag har nästan glömt att den sista delen fanns, men såklart. Det var väldigt fint. Jag tycker nog om honom lite ändå. Men de stunder han beter sig som ett svin gör nästan att jag glömmer bort hans fina sidor.

      Radera
    3. haha, och jag har landat på den andra sidan: där hans fina sidor där i slutet med sin dotter gör att jag nästan glömmer hans sviniga sidor.
      Vi kompletterar varandra, kan man säga? :)

      Radera
    4. Det gör vi verkligen. :)
      Nu ska jag avrunda. Dags att hoppa i säng inför morgondagen. Tack för ikväll!

      Radera
  13. Nu rundar jag också av. Tack för ikväll! Låt oss samla ihop några förslag på nästa bok så gör vi en omröstning igen. Tycker att det kändes som ett vinnande sätt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med! Det är kul att få rösta :)

      Radera

BÖCKER KAN BERIKAS SJUTTONDE BOKKLUBBSTRÄFF: STANNA HOS MIG AV AYÒBÁMI ADÉBÁYÒ

Äntligen bokklubbsdags igen! Jag är så glad att vi kunde skjuta på träffen en vecka för nu har jag hunnit läsa klar. Om cirka en timme, ikvä...